Reklam och marknadsföring som företeelse ligger inte alltid på topp. Om det är något vi vet är det att reklamtröttheten finns där och riskerar att tillta. Vad som bidrar till reklamtröttheten är givetvis många faktorer men en sak som i vart fall inte hjälper till är om man som mottagare blir lurad av budskap och innehåll.

Sveriges Annonsörers arbete med ansvarsfull marknadsföring innebär att följa gällande rätt, etiska regler och branschpraxis. Ibland blir det såklart fel men utgångspunkten är att alla våra medlemmar vill göra rätt och alltid vara tydliga och transparenta i sin kommunikation.

Ett problem som vi och våra medlemmar, i vart fall indirekt, dessvärre tvingas att brottas med är olika varianter av falsk reklam. Det kan yttra sig på olika sätt men något som dykt upp frekvent på sistone är reklam för något där en känd person utnyttjas utan sin vetskap, inte sällan uttalar sig/lovprisar den kända personen produkten och finns även på bild. Rätten till det egna namnet och den egna bilden är i svensk rätt manifesterad i lagen om namn och bild i reklam. Lagen innebär att det är förbjudet att ha med någon persons namn, bild eller kännetecken i reklam utan att den identifierade personen godkänt användningen. En användning utan tillstånd är otillåten och straffsanktionerad. Reklamen skulle även kunna angripas som sådan genom den s.k. lagstridighetsprincipen. Och utöver det finns som bekant finns även GDPR i syfte att skydda den personliga integriteten.

Problemet med den falska reklamen är inte avsaknaden av regler som förbjuder den utan att den fortsätter dyker upp på plattformarna. Företeelsen hänger ihop med den pågående diskussionen om plattformars ansvar för innehåll i stort. Det omdiskuterade upphovsrättsdirektivet aktualiserar även det plattformarnas ansvar för innehåll. Frågan är med andra ord knappast färdigdiskuterad.

I Australien pågår sedan december 2017 genom Australian Competition & Consumer Commission (ACCC) en utredning om vilken effekten plattformar har för konkurrensen på media och annonsmarknaden. Till den pågående utredningen har även frågan om falsk reklam aktualiserats och plattformarnas ansvar för att ta ned innehållet. Utredningen ska presenteras i slutet på juni och det ska bli spännande att ta del av vad de kommer fram till. https://www.accc.gov.au/focus-areas/inquiries/digital-platforms-inquiry

I längden vinner såklart alla på att falsk reklam upphör- inte minst annonsörerna. Dialog och samverkan kommer behövas även kring detta.

Av Niklas Briselius
[email protected]

Niklas Briselius

Relaterade artiklar

Oroväckande okunskap om varumärkesbyggande bland svenska företagsledare

Att effekten av marknadsinvesteringar sjunker, och att reklamtröttheten är fortsatt hög vet vi helt säkert. Men för att förstå varför, och hur vi ska kunna vända utvecklingen, krävs djupare analys – på flera…

Bli en tryggare köpare av influencersamarbeten

Influencer marketing är större än någonsin, och investeringarna kommer sannolikt fortsätta öka. Omvärldens intresse tycks också ha nått en ny nivå. Att ämnet väcker känslor, engagemang och genererar rubriker – långt utanför vår…

Hur ska man annonsera utan tredjepartscookies?

Det är dags att se över sin digitala annonsering då tredjepartscookies är på väg bort och detta kommer att förändra hela ekosystemet för alla digitala marknadsförare. Läs vår medieexpert Peter Mackhés blogg om…

Reklamtrötthet, effekt, data och kreativitet

Reklamtrötthet är ett ämne som har börjat diskuteras igen. Jo, det är faktiskt inte första gången. Det skedde redan på sjuttiotalet; när allmänheten kände att trycket från mediebruset började bli rent ut sagt…
Fler artiklar