Lagar och regler att ha koll på

Här finner du ett urval av lagar som kan vara av nytta för dig som arbetar med marknadskommunikation.

Uppdaterad 231010

Marknadsföringslagen

Marknadsföringslagen trädde i kraft 1 juli 2008. Denna övergripande lag om marknadsföring reglerar vad man får göra och inte göra i marknadsföring. De grundläggande bestämmelserna om otillbörlig, aggressiv och vilseledande marknadsföring kompletteras med särskilda regler för jämförande reklam, sändarangivelse, informationskrav och förbud mot obeställd reklam med mera.

Som en bilaga till marknadsföringslagen finns den så kallade svarta listan med marknadsföringsmetoder som alltid anses som otillbörliga; Tillkännagivande (2022:658) enligt marknadsföringslagen (2008:486) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller i hela EU och har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter så att det fria flödet av uppgifter inom Europa inte hindras. Mycket i dataskyddsförordningen liknar de regler som fanns i personuppgiftslagen.

Läs mer om GDPR på Integritetsskyddsmyndighetens webbplats

Förordning om digitala tjänster (DSA)

Genom DSA regleras förmedlingstjänster online, däribland onlineplattformar som Youtube, Facebook och TikTok. Regelverket ställer bland annat krav på transparens för annonsering på de största onlineplattformarna och hindrar annonsering till barn som grundar sig på profilering. Vidare får profilering generellt inte användas för annonsering om denna grundar sig på särskilt känsliga personuppgifter. Regelverket syftar även till att minska förekomsten av olagligt innehåll på förmedlingstjänster online.

Förordning om digitala marknader (DMA)

DMA syftar till att gynna en sund konkurrens i den digitala miljön i förhållande till de största onlineplattformarna, de så kallade grindvakterna. Annonsörer ger genom regelverket bland annat rätt till viss data, plattformarnas resultatmätningsverktyg och information om det pris och de avgifter som en annonsör betalar för en annons, inbegripet avdrag och avgifter.

Immaterialrätt

Här samlas lagar som upphovsrättslagen, mönsterskyddslagen, patentlagen och varumärkeslagen.

Upphovsrättslagen reglerar upphovsrätt till konstnärliga- och litterära verk. Den reglerar även rätten till fotografier. Upphovsrätt går inte att registrera utan uppkommer när verket skapats under förutsättning att det är originellt och inte redan har skapats av någon annan. Man brukar även tala om att ett verk ska ha så kallad verkshöjd. Normalt sett sträcker sig upphovsrätten till 70 år efter upphovsmannens död.

Varumärkeslagen reglerar skydd för varumärken. Ett varumärke kan till exempel bestå av ord, figurer, bokstäver, siffror, personnamn, slogans, hologram eller ljud. Det kan också vara en specifik utformning av själva produkten eller dess förpackning. I Sverige kan du söka skydd för ditt varumärke hos Patent- och registreringsverket (PRV). För att få skydd krävs att ditt varumärke är särpräglat och inte går att förväxla med något annat tidigare skyddat varumärke. Skyddet gäller i tio års perioder och kan förnyas hur många gånger som helst.

Mönsterskyddslagen reglerar en produkts design och utseende. För att kunna skydda designen måste den vara ny och skilja sig från tidigare känd eller registrerad design. Skyddet går att söka hos PRV. Skyddet gäller i fem år och kan förnyas vart femte år med en maximal skyddstid på 25 år.

Patentlagen reglerar tekniska lösningar på problem. Det är uppfinningens praktiska utformning och användning som du kan få ensamrätt på. För att få skydd krävs det att uppfinningen är ny och att den har uppfinningshöjd – det vill säga att den skiljer sig från vad som finns sedan tidigare. Den ska också kunna tillgodogöras industriellt. Du söker registeringsskydd hos PRV och kan få ett skydd i upp till 20 år.

Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation

Regelverket är framtaget av Internationella Handelskammaren och är inte lagstiftning. Däremot ger regelverket uttryck för god marknadsföringssed och har i vissa fall fått genomslag i domstol. Vissa frågor som hanteras i regelverket så som könsdiskriminerande reklam kan inte hanteras av domstol utan hanteras i Sverige istället endast av näringslivets självreglering Stiftelsen Reklamombudsmannen.

Lag om elektronisk kommunikation

Lagen syftar bland annat till att enskilda ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer. Regelverket innehåller exempelvis regler om att placering av så kallade cookies som huvudregel kräver samtycke från användaren. Reglerna gäller dock inte endast cookies utan även liknande tekniska lösningar där information lagras och hämtas från abonnents eller användares terminalutrustning.  

Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor

En elektronisk anslagstavla är en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. Lagen lägger ett ansvar hos den som tillhandahåller en sådan tjänst att ha uppsikt över de meddelanden som införs på anslagstavlan. Har ett meddelande som skickats in till tjänsten ett innehåll som till exempel uppvigling eller hets mot folkgrupp, ska meddelandet tas bort eller på annat sätt hindras från vidare spridning.

Lag om namn och bild i reklam

Lagen ger ett skydd för enskilda (levande) personer mot att deras namn eller bild används utan lov i reklam.

Alkohollagen

Innehåller regler som rör marknadsföring av alkoholdrycker och alkoholliknande preparat (exempelvis alkoholglass).

Tobakslagen

Innehåller regler som rör marknadsföring av tobak och liknande produkter. För e-cigaretter och påfyllningsbehållare finns en särskild lag.

Radio- och tv-lag

Innehåller bland annat förbudet mot reklam riktad till barn under 12 år i tv-sändningar som omfattas av lagen. Lagen omfattar tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv, videodelningsplattformar, ljudradiosändningar och beställradio. Lagen utgår från ursprungslandsprincipen vilket innebär att exempelvis vissa tv-sändningar och videodelningsplattformar kan komma att istället bedömas utifrån lagstiftning i andra medlemsländer.  

Spellagen

Reglerar spel om pengar eller andra vinster med ett värde i pengar. Reglerar även när ett lotteri är tillåtet utan att licens krävs. I lagen finns även regler för hur spel får marknadsföras.