Vad behöver du tänka på som varumärkesinnehavare när du använder ditt varumärke? Är det bra eller dåligt om varumärket hamnar i en ordbok och blir en del av språket. I den här artikeln reder vi ut begreppen. 

Ni har kanske läst och hört att vissa varumärkesinnehavare vill att deras varumärken tas bort ur ordböcker. Varför vill man det? Är det inte bra att ordet står där så att alla kan förstå det? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Poängen med att investera i och registrera ett varumärke är att man vill få ensamrätt till det. Man vill att varumärket ska förknippas med just ens egna varor eller tjänster och därför vill man inte att något annat företag ska börja använda varumärket på sina produkter.  

Om du har en varumärkesregistrering är grundprincipen att ingen annan får använda ditt varumärke eller ett märke som kan förväxlas med det för liknande varor/tjänster utan att du som innehavare har gett ditt tillstånd. Som regel investerar företag stora belopp för att bygga starka varumärken som förknippas med företagets produkter och identitet. Vad vore Apple, Microsoft och Coca-Cola utan sina varumärken? Om varumärket hamnar i en ordlista betyder det sannolikt att det har blivit ett ord som används i språket och som är synonymt med en viss produkttyp eller företeelse. Det kan handla om varumärken som Keso, Permobil, Googla, Thermos, Lego m.fl.  I varumärkessammanhang brukar man säga att varumärket degenerar om det har blivit ett ord i språket. Då har det inte längre samma särskiljningsförmåga och risken är att vem som helst då kan använda varumärket/ordet för att beskriva sina varor eller tjänster.  

Du som varumärkesinnehavare riskerar alltså att förlora ensamrätten till varumärket och andra kan rida på dina investeringar. Problemet uppkommer ofta när du är först med en produkt på en marknad. Därför gäller det att vara mån om att vårda sitt varumärke genom att exempelvis markera mot otillåten användning och genom att använda det på ett sätt så att folk förstår att det är ett varumärke. T.ex. säga ”vår värmeisolerande flaska Thermos” eller ”det är vi som gör färskosten Keso” för att poängtera att det rör sig om ert varumärke för en specifik produkt snarare än en generell beteckning för en produkttyp.   

Om du har frågor om varumärken eller juridik kopplad till marknadsföring, kontakta: 

Ulrika Wendt, jurist på [email protected] 

Jakob Rönnerbäck, jurist på [email protected] 

Relaterade artiklar

Verksamhetsberättelse 2023

Ett stort fokus under 2023 har varit att paketera och förtydliga vårt kunskapserbjudande. Vi har allt från faktabaserade artiklar, inspirerande webinar, e-learning för självstudier, individuella utbildningar, företagsutbildningar samt certifieringar av Sveriges Annonsörer standards…

CommToAct förstärks – två nya branschorganisationer ansluter och initiativet får EU-stöd

CommToAct, det gemensamma initiativet för att driva hållbarhetsfrågor relevanta för marknads- och kommunikationsbranschen, tar nu nya kliv framåt med beviljat EU-stöd och ytterligare två tongivande branschorganisationer. Sveriges Kommunikatörer och Swedma ansluter till initiativet.…

Nya EU-regler för politisk reklam 

EU-kommissionen presenterade i slutet av 2021 ett förslag till nya regler för politisk reklam och förslaget har nu antagits av EU-parlamentet och rådet. Den slutligt förhandlade regeltexten har publicerats i EU:s officiella tidning…

Nu lanseras Effektsystemet för offentlig sektor

Sveriges Annonsörer lanserade i juni 2021 ”Effektsystemet” – en svensk branschstandard för hur marknadsförare ska redovisa effekterna av marknadsföring och i september 2023 lanserades Effektsystemet 2.0 med uppdateringar. Sedan lanseringen har över 2 500…
Fler artiklar