Vad behöver du tänka på som varumärkesinnehavare när du använder ditt varumärke? Är det bra eller dåligt om varumärket hamnar i en ordbok och blir en del av språket. I den här artikeln reder vi ut begreppen. 

Ni har kanske läst och hört att vissa varumärkesinnehavare vill att deras varumärken tas bort ur ordböcker. Varför vill man det? Är det inte bra att ordet står där så att alla kan förstå det? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Poängen med att investera i och registrera ett varumärke är att man vill få ensamrätt till det. Man vill att varumärket ska förknippas med just ens egna varor eller tjänster och därför vill man inte att något annat företag ska börja använda varumärket på sina produkter.  

Om du har en varumärkesregistrering är grundprincipen att ingen annan får använda ditt varumärke eller ett märke som kan förväxlas med det för liknande varor/tjänster utan att du som innehavare har gett ditt tillstånd. Som regel investerar företag stora belopp för att bygga starka varumärken som förknippas med företagets produkter och identitet. Vad vore Apple, Microsoft och Coca-Cola utan sina varumärken? Om varumärket hamnar i en ordlista betyder det sannolikt att det har blivit ett ord som används i språket och som är synonymt med en viss produkttyp eller företeelse. Det kan handla om varumärken som Keso, Permobil, Googla, Thermos, Lego m.fl.  I varumärkessammanhang brukar man säga att varumärket degenerar om det har blivit ett ord i språket. Då har det inte längre samma särskiljningsförmåga och risken är att vem som helst då kan använda varumärket/ordet för att beskriva sina varor eller tjänster.  

Du som varumärkesinnehavare riskerar alltså att förlora ensamrätten till varumärket och andra kan rida på dina investeringar. Problemet uppkommer ofta när du är först med en produkt på en marknad. Därför gäller det att vara mån om att vårda sitt varumärke genom att exempelvis markera mot otillåten användning och genom att använda det på ett sätt så att folk förstår att det är ett varumärke. T.ex. säga ”vår värmeisolerande flaska Thermos” eller ”det är vi som gör färskosten Keso” för att poängtera att det rör sig om ert varumärke för en specifik produkt snarare än en generell beteckning för en produkttyp.   

Om du har frågor om varumärken eller juridik kopplad till marknadsföring, kontakta: 

Ulrika Wendt, jurist på [email protected] 

Jakob Rönnerbäck, jurist på [email protected] 

Relaterade artiklar

Konsumentverket får regeringsuppdrag som sätter fokus på influencer marketing 

Den 5 juni fattade regeringen beslut om att ge Konsumentverket i uppdrag att redovisa och förstärka sitt arbete när det gäller marknadsföring via influencers. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet 31 januari 2026.  

Snart kan även dalahästen skyddas av EU-regelverk om geografiska beteckningar 

Redan idag finns det särskilda regler om skydd för vissa geografiska beteckningar. Det gäller för spritdrycker, livsmedel, jordbruksprodukter och vin. Däremot har motsvarande hitintills inte gällt för hantverks- och industriprodukter. Detta ändras nu…

Google Privacy Sandbox, träffsäkra målgrupper och transparens för annonsörer 

Google meddelar att de fortsätter att stödja tredjepartskakor i Chrome vilket leder till frågetecken om framtiden för deras – mycket kritiserade - initiativ Privacy Sandbox. I två tidigare artiklar har vi gått igenom…

Nu är höstens utbildningskalender här

Nu är höstens utbildningskalender uppdaterad. Fylld med nio intressanta kurser och ett program i varumärkesstrategi ledda av några av branschens bästa specialister.
Fler artiklar