Vad behöver du tänka på som varumärkesinnehavare när du använder ditt varumärke? Är det bra eller dåligt om varumärket hamnar i en ordbok och blir en del av språket. I den här artikeln reder vi ut begreppen. 

Ni har kanske läst och hört att vissa varumärkesinnehavare vill att deras varumärken tas bort ur ordböcker. Varför vill man det? Är det inte bra att ordet står där så att alla kan förstå det? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Poängen med att investera i och registrera ett varumärke är att man vill få ensamrätt till det. Man vill att varumärket ska förknippas med just ens egna varor eller tjänster och därför vill man inte att något annat företag ska börja använda varumärket på sina produkter.  

Om du har en varumärkesregistrering är grundprincipen att ingen annan får använda ditt varumärke eller ett märke som kan förväxlas med det för liknande varor/tjänster utan att du som innehavare har gett ditt tillstånd. Som regel investerar företag stora belopp för att bygga starka varumärken som förknippas med företagets produkter och identitet. Vad vore Apple, Microsoft och Coca-Cola utan sina varumärken? Om varumärket hamnar i en ordlista betyder det sannolikt att det har blivit ett ord som används i språket och som är synonymt med en viss produkttyp eller företeelse. Det kan handla om varumärken som Keso, Permobil, Googla, Thermos, Lego m.fl.  I varumärkessammanhang brukar man säga att varumärket degenerar om det har blivit ett ord i språket. Då har det inte längre samma särskiljningsförmåga och risken är att vem som helst då kan använda varumärket/ordet för att beskriva sina varor eller tjänster.  

Du som varumärkesinnehavare riskerar alltså att förlora ensamrätten till varumärket och andra kan rida på dina investeringar. Problemet uppkommer ofta när du är först med en produkt på en marknad. Därför gäller det att vara mån om att vårda sitt varumärke genom att exempelvis markera mot otillåten användning och genom att använda det på ett sätt så att folk förstår att det är ett varumärke. T.ex. säga ”vår värmeisolerande flaska Thermos” eller ”det är vi som gör färskosten Keso” för att poängtera att det rör sig om ert varumärke för en specifik produkt snarare än en generell beteckning för en produkttyp.   

Om du har frågor om varumärken eller juridik kopplad till marknadsföring, kontakta: 

Ulrika Wendt, jurist på [email protected] 

Jakob Rönnerbäck, jurist på [email protected] 

Relaterade artiklar

Meta ger sig in i Principal Media 

Principal Media handlar om att mediebyråer ska kunna köpa annonser för olika priser för byrån och kund som man handlar medieutrymme för. Detta finns idag redan inbyggt i stor del av dagens programmatiska…

Ny pitchstandard för minskad stress och ökad effektivitet – både för byrå och kund

Inom ramen för branschinitiativet CommToAct/People presenterar nu Sveriges Mediebyråer, Komm och Sveriges Annonsörer en ny pitchstandard för upphandling av mediebyrå och kommunikationsbyråtjänster.

Meta får miljardböter av EU för ”Pay or OK”

I november 2023 införde Meta sin modell ”Pay or OK” vilket innebar att man som användare var tvungen att antingen betala för Metas tjänster Facebook och Instagram eller acceptera omfattande behandling av personuppgifter…

Kundresan är inte en karta – det är en kompass 

Att få en hel organisation att fokusera på det som faktiskt spelar roll – för kunden och för affären. Hur undviker vi att fastna i silos, punktinsatser och kanaloptimering, och istället enas kring…
Fler artiklar