Vi befinner oss i Sverige under mellankrigstiden. Regeringen har precis givit Radiotjänst monopol på alla radiosändningar i landet. Samtidigt ökar filmintresset hos gemene man. Ljudfilmen ska snart slå igenom och inleda det glada 20-talet. På biografer runt om i landet får svenskarna ta del av ny musik och mode med influenser från Hollywood. Mitt i allt detta sker en explosion av reklam som form av marknadsföring. Framför allt tryckta medier blir plattformar där företag kan marknadsföra sina produkter till en bredare publik. Och på klassiska restaurang Gillet i Stockholm samlas nu några av Sveriges största annonsörer. Frågan på dagordningen vid mötet är om det verkligen går att lita på tidningarnas upplagesiffror.


Det är här, på Gillet den 15 november 1924, som Sveriges Annonsörer ser dagens ljus för första gången. Medlemsorganisationen föds ur den än i dag så viktiga frågan om transparens på den svenska annonsmarknaden. Några av de första medlemsföretagen från tidsperioden som följer är ICA, SEB och Unilever. Och det är en handlingskraftig organisation som föds. Redan två år efter den där kvällen på Gillet lanseras TS-boken 1926. Denna publikation kontrollerar antalet annonsinföranden i tryckta medier och fungerar som ett transparensverktyg för svenska marknadsförare. I boken kan alla hitta opartisk och granskad information om tidningarnas verkliga upplagor. Idag görs dessa upplagerevisioner, och räckviddsundersökningar, av Kantar. Men underlaget används precis på samma sätt då, som nu. Den data som tas fram fungerar som en grund för svenska annonsörer att utvärdera sina medieinvesteringar.

Möjligheten att kunna se vad som händer med den egna reklaminvesteringen är ett tydligt genomgående tema i de snart 100 år som Sveriges Annonsörer verkat i marknadsföringens tjänst. Tillsammans med sina medlemmar arbetar organisationen för att marknadsförare ska få bästa möjliga effekt av sina investeringar. Och för att den kommunikation som görs ska vara bra, ärlig och ansvarsfull. Ett bra exempel på det är Annonsgranskaren som lanseras 1936. Det här görs under en tid som präglas av propaganda med starkt politiska budskap, missvisande budskap, diskriminerande och sexistiska budskap. Sveriges Annonsörer ville då tillsammans med organisationen Tidningsutgivarna få bukt med osanningar i reklamen. Det här är ett arbete som legat till grund får många av de normer och regler som gäller vid annonsering idag.

Arbetet med att stärka bilden av svensk reklam har pågått under en lång tid. Under många år genomför Sveriges Annonsörer en undersökning som tar tempen på svenskarnas inställning till reklamen som görs. En röd tråd genom dessa år är att den reklam som svenskarna uppskattar mest är underhållande. Det svenskarna irriterar sig mest på är när reklamen tar över och stör upplevelsen. Sveriges Annonsörer har sedan mitten på 40-talet genomfört flera olika initiativ med syftet att tackla just den frågan om att få fler att bli positiva till reklamen. Under tiden när det blev vanligare att gå på bio i Sverige instiftades priset ”Annonsörernas Oscar”. Syftet med priset var att höja standarden på reklamen som visades innan biofilmen började.  


När vi sen kommer in i efterkrigstiden går svenska industriföretag på högvarv. Företagen börjar inse att de behöver särskilja sina produkter från konkurrenterna. En insikt som leder till att större vikt läggs på branding. Branschen börjar snegla på Sigmund Freuds idéer och använda sig av psykologiska insikter för att bättre förstå konsumenternas behov och drifter. Något som påverkar hur produkterna sedan kommer att presenteras och marknadsföras. Det är minst sagt en tid av medvind för marknadsförare. Flera nya stora företag som Swedbank, Barilla, Sandvik och Skanska ansluter till Sveriges Annonsörer, som finns där för alla medlemmar med rådgivning och stöd i frågor kring nya utmaningar och möjligheter när världen öppnar upp.

Fortsättning följer …

Relaterade artiklar

Meta ger sig in i Principal Media 

Principal Media handlar om att mediebyråer ska kunna köpa annonser för olika priser för byrån och kund som man handlar medieutrymme för. Detta finns idag redan inbyggt i stor del av dagens programmatiska…

Ny pitchstandard för minskad stress och ökad effektivitet – både för byrå och kund

Inom ramen för branschinitiativet CommToAct/People presenterar nu Sveriges Mediebyråer, Komm och Sveriges Annonsörer en ny pitchstandard för upphandling av mediebyrå och kommunikationsbyråtjänster.

Meta får miljardböter av EU för ”Pay or OK”

I november 2023 införde Meta sin modell ”Pay or OK” vilket innebar att man som användare var tvungen att antingen betala för Metas tjänster Facebook och Instagram eller acceptera omfattande behandling av personuppgifter…

Kundresan är inte en karta – det är en kompass 

Att få en hel organisation att fokusera på det som faktiskt spelar roll – för kunden och för affären. Hur undviker vi att fastna i silos, punktinsatser och kanaloptimering, och istället enas kring…
Fler artiklar