Ny undersökning från Novus/Sveriges Annonsörer om reklamfinansiering

Var tredje svensk (33%) kan tänka sig mer reklam vid idrottsevenemang om det skulle innebära lägre priser, och nästan lika många (31%) kan tänka sig det i kollektivtrafiken. Samtidigt kan endast 7 procent tänka sig mer reklam i nyhetsmedier mot att det blir billigare. Det visar en ny Novus-undersökning om svenska folkets attityder till reklamfinansierad verksamhet, gjord på uppdrag av Sveriges Annonsörer.

– Det är tydligt att acceptansen för reklam, i förhållande till värdet av lägre priser, varierar stort beroende sammanhang. En trolig förklaring är att annonsmiljöerna skiljer sig markant åt och att människor inte upplever att de blir översköljda av reklam vid idrottsevenemang och i kollektivtrafiken i samma utsträckning som i nyhetsmedia, säger Hanna Riberdahl vd för Sveriges Annonsörer.

– Från köparsidan ser vi att medierna har ett viktigt jobb att göra framöver, både genom att utveckla bättre lösningar för placering och se över frekvensnivåerna så att reklamen inte upplevs störande. Samtidigt behöver vi satsa mer på att göra reklam som är intressant att ta del av. Tillsammans skulle detta kunna bidra till en större acceptans för reklam i nyhetsmedierna, fortsätter hon.

I undersökningen har drygt 1 000 personer i åldrarna 18–79 år tillfrågats om de anser att olika typer av tjänster och verksamheter bör finansieras med mer eller mindre reklam jämfört med idag, givet sambandet att mer reklam leder till lägre pris för den aktuella tjänsten/verksamheten.

Bland de olika tjänster och verksamheter som presenteras för respondenterna är acceptansen störst vid sportevenemang och idrottsplatser. Här anser var tredje (33%) att det bör finnas mer reklam om det leder till lägre biljettpriser, medan 15 procent efterfrågar mindre reklam eller ingen reklam alls med konsekvensen att det blir dyrare. Även när det gäller kollektivtrafiken är en stor andel (31%) positiva till mer reklam mot lägre priser, medan 19 procent vill se mindre reklam eller ingen reklam alls. När det gäller nyhetsmedier är endast sju procent positiva till mer reklam mot lägre priser. Över hälften (53%) vill se mindre reklam eller slippa den helt.

– Resultatet tyder på att många människor, trots en utbredd reklamtrötthet, gärna ser att reklamen bidrar till finansieringen av vissa funktioner i samhället. Men vi måste samtidigt komma ihåg att acceptansen till stor del styrs av vilken slags reklam företagen gör. Idag görs en hel del reklam som är trist och tjatig, och om det fortsätter kommer acceptansen att sjunka. Det riskerar att missgynna både företagen, som får mindre utrymme att kommunicera, och samhället, i form av exempelvis dyrare priser på kollektivtrafik eller färre medier. Företag som vill göra samhällsnytta borde därför satsa på att göra bättre och mer kreativ reklam, som människor uppskattar och ser ett värde i, säger Niklas Bondesson, marknadsföringsforskare vid Stockholms universitet.

Fakta undersökning:
Undersökningen omfattar 1 006 personer i åldrarna 18–79 år. Den har genomförts via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel under perioden 4–10 mars 2021, på uppdrag av Sveriges Annonsörer.

Vid frågor kontakta:
Hanna Riberdahl, vd Sveriges Annonsörer
[email protected]

Läs och ladda ner  rapporten här
Relaterade artiklar

Nya EU-regler för politisk reklam 

EU-kommissionen presenterade i slutet av 2021 ett förslag till nya regler för politisk reklam och förslaget har nu antagits av EU-parlamentet och rådet. Den slutligt förhandlade regeltexten har publicerats i EU:s officiella tidning…

Nu lanseras Effektsystemet för offentlig sektor

Sveriges Annonsörer lanserade i juni 2021 ”Effektsystemet” – en svensk branschstandard för hur marknadsförare ska redovisa effekterna av marknadsföring och i september 2023 lanserades Effektsystemet 2.0 med uppdateringar. Sedan lanseringen har över 2 500…

Stor granskning av influencer marketing inom EU – kritik riktas mot annonsering 

Hur använder ditt företag influencers? Har du koll på reglerna? I en nyligen gjord granskning inom EU framkommer att bara en av fem influencers redovisar att deras inlägg är reklam. Konsumentverket har tillsammans…

Digital Markets Act – Nyheter för marknadsförare 

Den 6 mars i år börjar Digital Markets Act (DMA) att gälla skarpt för de aktörer som beskrivs som grindvakter i regelverket och som EU-kommissionen utsåg under 2023. Reglerna träffar de största digitala…
Fler artiklar