Färre svenskar negativa till reklam

Intresseorganisationen Sveriges Annonsörer har de senaste 15 åren låtit undersöka svenska folkets inställning till reklam, och kunnat konstatera att andelen personer som ogillar reklam stadigt ökar. Förra årets mätning visade på historiskt höga siffror – så många som sex av tio (59%) var negativa och var femte (21%) var mycket negativ.

I årets mätning, däremot, har andelen negativa sjunkit till hälften (49%) vilket innebär att de senaste årens utveckling med snabbt växande reklamtrötthet har avstannat.

– Resultatet tyder på att det finns en direkt koppling mellan mängden reklam och reklamtrötthet. Under pandemin har medieinvesteringarna legat på en klart lägre nivå jämfört med tidigare år, och människor har därmed inte exponerats för reklam i samma utsträckning, säger Hanna Riberdahl, vd för Sveriges Annonsörer.

– De främsta anledningarna till att man inte tycker om reklam är att det stör upplevelsen och att det är för mycket reklam. Det är väsentligt färre som anger att reklamen är dålig, trist och inte har intressanta budskap, fortsätter Hanna Riberdahl.

Inställningen till reklam varierar dock kraftigt mellan olika mediekanaler. Reklam i YouTube-videor och annan online-video får flest negativa röster (74% ogillar), följt av reklam i digitala playtjänster på internet (73% ogillar) och reklam i Spotify, poddar och andra ljudtjänster (71% ogillar).

Precis som i tidigare års mätning är bioreklamen mest omtyckt (37% gillar), följt av reklam i tryckta tidningar/magasin (30% gillar) och reklam i morgon-/kvällstidning i pappersformat (26% gillar).

– Under pandemin har vi inte bara sett minskade medieinvesteringar utan även ett förändrat konsumentbeteende, bland annat genom ökad mediekonsumtion och en kraftig ökning av olika streamingtjänster, säger Peter Blid, analytiker och ansvarig för undersökningen på Novus.

– Det är tydligt att reklam i mediekanaler så som tryckta dagstidningar och magasin i pappersformat, där konsumenten sitter i förarsätet och har större möjlighet att styra över sin reklamupplevelse, generellt är mer omtyckt än reklam i rörliga, digitala kanaler där konsumenten inte kan göra det. Där upplevs reklamen som mer påträngande, fortsätter Peter Blid.

Sveriges Annonsörer driver en rad olika initiativ som syftar till att minska reklamtröttheten och öka effekten av marknadsföring.

– Det blir intressant att följa utvecklingen när vi nu ser att medieinvesteringarna ökar igen. Om vi ska minska reklamtröttheten behöver hela branschen jobba tillsammans för reklam som har en sund balans mellan mängd och frekvens, som ger optimal effekt, och som inte tröttar ut konsumenterna, avslutar Hanna Riberdahl.

Fakta ur rapporten:
Andel av befolkningen som är ganska eller mycket negativ till reklam 2012–2021:
2021: 49%
2020: 59%
2019: 59%
2018: 50%
2016: 52%
2014: 44%
2012: 51%

Mediekanaler där reklamen upplevs mest negativ (2021):
1.YouTube-videor och annan online-video          74% ganska eller mycket negativ
2.Digitala playtjänster på internet                        73% ”
3.Spotify, poddar och andra ljudtjänster             71% ”

Mediekanaler där reklamen upplevs mest positiv (2021):
1.Bio                                                                            37% ganska eller mycket positiv
2.Tidningar/magasin i pappersformat                30 % ”
3.Morgon-/kvällstidning i pappersformat          26% ”

Läs hela rapporten här.

För ytterligare information och intervjuer, vänligen kontakta Hanna Riberdahl, vd Sveriges Annonsörer. [email protected], Tel: 0702-29 66 90.

Fakta undersökning:
Undersökningen omfattar 1 010 personer mellan 18 och 79 år. Den genomfördes 3–9 juni 2021 genom webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel, på uppdrag av Sveriges Annonsörer.